Artikelindex

För ett år sedan deltog jag i en konferens i Stockholm via mitt dåvarande arbete som höll årsstämma på en av de vackraste konferensanläggningar jag någonsin skådat. Var vår konferens skulle ta plats hölls hemligt in i det sista, det enda vi fick reda på var att vi skulle packa för två dagar och eftersom att det var vinter så blev vi ombedda att ta med oss varma kläder för eventuella utflykter. Det pratades och spekulerades vilt om var den årliga stämman skulle hållas och ingen plats var otänkbar när det kom till vår ledning. Ett år hade vi åkt till Paris, bott på ett fint hotell centralt och lyxat med god middag på en anrik restaurang med utsökt franska delikatesser. Det här året skulle stämman hållas nära inpå jul och som de flesta småbarnsföräldrar var jag rätt stressad över att missa en helg tillsammans med barnen som ville baka saffransbullar och göra pepparkakshus, men att missa en konferens var otänkbart.

Jag minns att jag hoppades på en konferens i Stockholm, eftersom att huvudkontoret där jag arbetade var placerat i huvudstaden var jag dock rätt säker på att den därför inte skulle göra det. Jag tror nog att ledningen njöt i fulla drag över att se sin personal så nervösa inför årsmötet och de höll verkligen masken när förslag på plats haglade i fikarummet. Så var det dags, en tidig fredagsmorgon stod vi alla redo utanför centralen. Trettiotvå anställda av trettiofem var på plats, påpälsade och med stora bagage väntade vi på att få reda på vart det skulle bära av. Vi blev upplockade av en stor buss och körde norr ut från stan. Givetvis tänkte jag, som de allra flesta, att vår nästa anhalt skulle bli flygplatsen, men när vi svängde höger istället för att ta plats på den stora vägen mot Arlanda var vi flera som pustade ut. Chefen tog ton och ropade högt att vi i år skulle hålla vår konferens i Stockholm och det var många med mig som pustade ut. På grund av den sena stämman och eftersom att de flesta vill finna tid med familjen har vi i år tagit hänsyn till era önskemål, förkunnade chefen. När vi så sakta svängde in på en mindre väg med endast skogen som vy, kände jag hur stressen liksom rann av mig. Vi åkte en tio minuter på skumpiga vägar innan en glänta öppnade sig framför bussens framruta. Där tornade sig ett fantastiskt slott, som klippt ut ur en engelsk tidning. Med snöklädda torn och med vackert rödbrunt spacklat tegel såg vårt hem för de två kommande dagarna av konferens i Stockholm helt magiskt ut. Det visade sig att det gamla slottet restaurerats för en tid sedan efter att det efter år av förfallelse äntligen nått ut på marknaden. 

Att det gjort mycket arbete på byggnaden förstod vi efter att betraktat de gamla bilderna hängande i foajén, men de hade verkligen lyckats bevara dess charm och stilen höll de lika exklusiv som man kan föreställa sig ett slott. Ledningen hade verkligen lyckats med sitt val av plats, en konferens i Stockholm var nog vad det flesta av oss hade önskat oss. Det kändes inte lika stressig som att ta sig utanför landets gränser som betydde timmar av transport och väntan på flyg och bussar, nu kunde vi komma igång med vårt årsmöte i tid och komma hem i lagom tid på söndagen för julpyssel med barnen. Att vi dessutom fick en konferens i Stockholm på ett sådant vackert ställe med naturen som närmsta granne gjorde nog oss storstadsbor väldigt gott. De varma kläderna kom verkligen till användning då vi startade dagen med en promenad längst den lilla sjön intill slottet.

Vi åt frukost utomhus på renfällar och andades in dagen innan vi samlades i slottets stora möteslokal, stämningen var på topp, vilket med säkerhet berodde på att många av oss hade lämnat stressen i bussen. Vår konferens i Stockholm kom att bli en av de mest minnesvärda konferenser jag deltagit i, vi fann ett fantastiskt bra sätt att strukturera upp det kommande året på, vilket vanligtvis brukade ta både stor kraft och diverse utspel. Miljön är verkligen viktig när det kommer till samarbete och den miljö som vi befann oss i denna första advent gjorde oss alla gott. Att det fanns så fina anläggningar för konferens i Stockholm, var för mig helt nytt, som storstadsbo är det lätt att föreställa sig huvudstaden som betong och människor på väg, här gavs vi en helt ny bild av vad staden har att erbjuda, vilket jag försöker påminna mig om då och då.